Detta tuggar jag på

Några undrar kanske vad jag skriver om och vad cystoskopin gav, på mera faktainriktat språk.

Cystoskopin gav bilder av diverse olika knölar i min urinblåsa. Jag tittade mycket aktivt själv och förde en dialog med läkaren under undersökningen. En av tumörerna var en blodkantad ojämnformad historia som "inte ser så kul ut" enligt läkaren. De övriga - de var många - hade mer hudfärgad yta. Det går inte att veta så mycket om dem just nu, dvs hur pass elaka cellerna i deras inre är.

Nu är det viktigt att avgöra deras malignitet (elakhet) och hur de sitter fast. Det är avgörande om de ätit sig fast i urinblåsans muskulatur (T2 tumör) eller inte (T1 eller Ta tumör). TUR-B operationen om 2-3 veckor ska ge prover som kan besvara dessa frågor. Läkaren tror att det är fråga om T1 tumörer, men har gjort mig beredd på att det kan vara T2 också. Högst otroligt är det att jag har Ta-tumörer, dvs de mera harmlösa. Hon var mycket tydlig med att jag är svårt sjuk och går en tuff tid till mötes. Och att det inte är kört.

Om tumören eller tumörerna ätit sig in i muskelvävnaden (T2) kommer min urinblåsa att opereras bort omgående. Om de sitter ytligare (T1) kommer jag att genomgå ytterligare operativa undersökningar. I samtliga scenarios får jag tampas med cellgiftsbehandlingar. Det är det minsta som kommer att göras, sa läkaren.

Innan TUR-B operationen ska jag skiktröntgas (eller magnetröntgas?) för att kolla lever, lungor och lymfkörtlar. Det är inte troligt att lever och lungor är angripna, men däremot är det stor sannorlikhet för lymfkörtlarna.

Vidare pratade vi, läkaren och jag om hösten, mera i detalj. Hur det kan bli i det ena eller det andra fallet. Jag tror jag hängde med bra (jag var ju påläst, gubevars), men detta scenarioträd redogör jag inte för här. Summa sumarum - jag har en tuff höst att se fram emot, ett tufft år, flera tuffa år - i bästa fall - och det är inte otroligt att urinblåsan ryker bortåt juletid. Det är en jätteoperation som innebär lång frånvaro från jobbet och kanske genomförs den operationen i Skåne.

Mastig information, som jag nu tuggar febrilt på med huvudvärk. Befinner mig i en tryckkokare, känns det som, och det lättar faktiskt på trycket att skriva av sig och berätta för andra. I och med att jag berättar så förstår jag bättre själv. Tugg tugg svälj. På en allt större osmaklig måltid. Jag längtar efter den stund då livet slutar lassa på mer på denna tallrik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0