Väskan är packad

Söndag kväll. Har två korgar med trattkantareller att rensa innan jag får gå och lägga mig.

I morgon bitti väntar inskrivning i friskhuset. I övermorgon operation. Inskrivningen  tar några timmar. Jag ska träffa läkare ett och läkare två och syster ett och två - och troligen sitta och vänta mellan varven. Vad läkarna ska säga den här gången förstår jag inte. Jag har ju nyss varit med. Jag vet hur ryggmärgsbedövningen går till och jag vet att jag får lugnande först och att jag ska ligga på intensiven och återfå känseln i benen efteråt. Undrar om jag kan få vara lite mer vaken (odrågad) under operationen den här gången och faktiskt få se på en skärm vad de gör? Det vore spännande.

 Jag har förberett mig så att jag ska ha att göra i stora staden utan att behöva åka hem emellan. Tänker jobba "på stan" med diverse saker och sen på kvällskvisten dra mig bortåt friskhuset och låna deras sköna hälsosäng över natten innan jag ska på ovannämnda behandling. Jag räknar med att vara på hälsosemester ca en vecka. Och jag räknar inte med att vara klokare om mitt tillstånd då. Svaren tar två veckor. De viktiga och gruvsamma svaren.

Förra gången funkade det inte att komma ut på nätet. Jag ska göra ett nytt försök nu. Men kommer det inga bloggar från mig, så är det ett tecken på att hälsohemmet har säkerhetsrutiner för internettandet.

Nu väntar jag ivrigt på att timmarna ska gå så jag får åka på min semester nån gång. Väskan är packad.

Kommentarer
Postat av: pia

Gud vad bra att kunna följa hur du har det på det här sättet! Har just återvänt efter två veckor i Grekland med bl a EAGT-konferens. Underbart att träffa en massa gestaltare från resten av världen. Ska tänka på dig på tisdag och hålla tummarna hela dagen!! Sköt om dig och stor kram

2007-09-16 @ 22:01:31
Postat av: P

Själv utanför internet en vecka så nu kommer stärketankarna från mig utan bloggbevakning.
Går det att säga att det är hemskt-bry-om-blandat intressant att följa Din kamp?
Stefan Einhorn skriver i sin snällbok om en kvinna knappt ståkunnig som varje dag stod utanför en trafikerad station och såg med milda ögon på skyndarna, sände välgångsönskningar med blicken, gjorde därmed något för andra. Han menar att man alltid kan göra något för andra. Något, det är väl vad jag och vi gör i änden av Din tråd.
Det känns litet men kommer alldeles från hjärtat-lycka till kära kämpe!

2007-09-17 @ 07:19:40
Postat av: Amnon Lee Israeli

Lycka till kära kämpe
DU fixa detta som sagt ,jag vänta med spaning på dina inlägg från frisk sängen
kram Lee

2007-09-17 @ 10:17:19
Postat av: Kontext

P och alla ni andra
Jag försäkrar att hälsningarna som du / ni skickar gör stor nytta. Jag får blogghälsningar och mailhälsningar. Jag tankar i mig värmen och välgångsönskningarna och det känns himla gott. Emellanåt rörd till tårar. Är övertygad om att det är läkande.
Och det räckier så gott - särskilt som det inte finns mycket annat att göra. Jag jobbar på så gott jag kan, ni - mina kända och okända vänner - hejar på och friskvården får göra resten. Resten tillhör tillvaron i stort och dess villkor råder ingen av oss över. Och det är väl tur det.

2007-09-17 @ 13:02:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0