Olika perspektiv

I den här bloggen ha jag bestämt mig för att vara duktig. Och det är då alls inget ovanligt för mig. Jag har hela mitt liv gillat att vara duktig. Det är på gott och ont. Någon har sagt följande:

 

Duktiga flickor kan komma till himmelen.

Dåliga flickor kan komma hur långt som helst.

 

Det är förmodligen väldigt sant. Jag har i alla fall bestämt mig för att vara duktig. Men inte på att vara cool och ståisk och klara av min situation lätt som en plätt. Jag väljer att försöka vara duktig på att formulera hur jag har det med alla våndor, skröpligheter, oroligheter, hypokondri, depression, glädje etc. Jag lägger vinn om att vara ärlig. Och jag förstår mycket väl om mina läsare storknar. För det gör jag ju själv också, titt som tätt.

 

Jag har mött flera av mina vänner som säger att de inte orkar läsa min blogg. Det förstår jag. Antar att innehållet väcker egen ångest. Eller att det är tradigt i största allmänhet. Och hur kul är det att läsa om hur jag kissar på mig? Men å andra sidan. Jag vet då inte vad jag skulle skriva, och inte heller hur, för att fånga dessa mina vänners intresse. Och det har jag alls inget intresse av att göra. Jag skriver i första hand för min egen skull. Men för att nu vara ärlig – det är roligt för mig om mina ord kan upplevas som givande för några andra. Och det vet jag nu att de gör. Jag har t ex mina blåskompisar som är i närmast identisk sits, även om detaljerna och tidsschemat skiljer något. Och skaran av läsare är större än så…

 

Alltmedan jag fortsätter att vara duktig skildrare av min egen situation, som jag finner speciell, intressant och svår. Samtidigt inser jag ju hur befängt allt är. Vi har vår utmätta tid på jorden. Vi ska alla dö en gång. Dödligheten är 100% oavsett hur mycket pengar vi ger till hjärt-lungfonden eller cancerfonden! Allas vår hälsoiver är ett sätt att skjuta upp det oundvikliga. Att jag väljer att vara duktig skildrare av hur det är att vara kvinna med blåscancer är ur ett kosmiskt perspektiv extremt ointressant. Men ur mitt eget perspektiv är det ”den största nyheten”, för att nu travestera Ingela Agardh. Tänk så olika det kan vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0