Kontext

Tiden för familjegriseri går mot sitt slut. Jag har umgåtts med mina tre barn och deras respektive. Två av dem firades för att de fyllde 30 i höstas. Det har varit härligt och jag har också blivit lite mätt. Det är dags att resa hem.

Första maj firade vi 30-åringarna med skattjaktspromenad till en sjö i närheten av norrförorten. Dagen avslutades med nycirkusföreställning i Botkyrka. Ett kanadensiskt nycirkusföretag vid namn "Handens 7 fingrar" gav föreställningen "Traces".

Vår skattjakt tog fasta på siffran 7 och ordet spår. Sju kuvert med fotspår på innehöll vägledning till dagens olika händelser.

Sju stationer till sjön, sju personer på plats tilldelades var sin färg som ledde till sju påsar med innehåll enligt färgerna. Silver innehöll metall, bestick och engångsgrill. Genomskinlig plast innehöll Loka, glas, vin. Gult innehöll apelsin, melon, gul paprika, etc. Grönt - ja det var inte svårt att fylla den påsen, vilket också gäller den röda påsen, mörkt innehöll salami, tapernade, danskt grovt bröd, mörk choklad etc. Vitt innehöll duk, tallrikar, vita ostar etc. Det blev både festligt och gott, kan jag säga. Ankor av diverse arter erbjöd sig hjälpa till. Det var mindre populärt.

Sju alternativa sätt att ta oss tillbaka och färdas till Cityterminalen för att ta en buss till Botkyrka och föreställningen som började kl 7. Häftig föreställning.

Av dansande dottern fick jag veta att Cirkus Cirkör införlivats inunder Danshögskolan och att DH vill flytta verksamheten närmare DHs lokaler inne i huvudstaden. Med följd att Botkyrka kommun ser sin stora satsning försvinna från söderförorten. Knepigt. Förstår båda parter. Utvecklande satsningar går inte alltid i den riktning som de ursprungliga eldsjälarna och finansiärerna tänkt.

Igår hade vi en lugn mellandag med lunch på Kulturhuset och hej då till 30-årngarna. Idag drar vi andra vidare och lugnet återställer sig.

Återfallet kom, men inte lika fort som jag gjorde mig beredd på. Blåsan höll sig över 1 maj, på dagen, men på kvällen började den ställa till mer besvär. Hade kontakt med min urolog igår och hon har satt mig på samma antibiotika som jag åt för knappt en vecka sedan. Förutom allt trevligt familjegriseri har jag upplevt karaktäristiska trängningar, osmakliga eller helt igenproppade offentliga toaletter och otaliga nattvandringar. Ja, det gamla vanliga, helt enkelt. Nu vet jag att det inte är farligt. Tänker inte längre att cancern invaderar mig. Jag är helt på det klara med att jag har simpel urinvägsinfektion pga av en sargad blåsa, där infektionen gärna får fäste.

Jag börjar faktiskt tänka mig en friskare framtid med en blåsa som ska fungera på sikt. Det ser faktiskt möjligt ut. Det vågar jag tänka även om jag alls inte glömt vilken åkomma jag har. Besvikelser kan komma. Men tankarna som ser ljust på framtiden överväger.