Rutin

Jag fick nyss besked om resultatet av röntgenundersökningarna. Idel goda besked tolkar jag det som. Inga förstorade lymfkörtlar nånstans, särskilt inte runt urinblåsan och inga vävnadsförändringar i lungorna. Däremot är blåsväggen förtjockad framtill vilket förmodligen beror på långsamläkande sår. Det ska kontrolleras. Därför ska min urolog PL ta ett djupare vävnadsprov nu när han går in och kikar runt. Längre läktid, tänker jag, och mera ont.

 

I stort sett är det här bara glädjande besked. Jag är övertygad om att han har rätt då han tror att förtjockningen snarare beror på ingreppen än på ny cancer. Men det är väl bra att det kollas.

 

På det hela taget känner jag mig mycket väl kontrollerad. Å så undrar jag om han fortfarande tänker lämna mig obehandlad framöver. Det kan han svara på först efter att ha tittat runt i min blåsa.

 

Jag är helt enkelt redo för den 9.e operationen. Tro vad jag kan hitta på för kul den här gången? Det börjar bli lite rutinartat och RUTIN är inte precis det som är min paradgren. Jag blir så lätt uttråkad.

 

Kanske lika bra att jag förlikar mig med att jag är ett rutinfall, att jag rutinmässigt följs upp och att det rutinmässigt går bra för mig. I vissa fall är rutin att föredra om man betänker alternativet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0