Postmodernism
Jag har putsat fönster och samtidigt lyssnat två gånger på dagens sommarpratare Johanna Koljonen. Hon berättade om Alice i Underlandet och vad såna här utforskande underlandsupplevelser gör med en. Hon har fördjupat sig i något som jag bara svagt förnimmer som ett stort och intressant kunskapsfält som handlar om parallella världar, kortlivade alternativa zoner och sånt. Mer begripligt blir det för mig när hon pratar om levande rollspel. Det har mina barn hållit på med i massor av år och mellansonen driver numera företag inom området.
Johanna beskrev så fint att när vi får tillgång till alternativa världar förändras vi. Och färndras vi så förändras världen. Det här är stundtals sant för mig. Men kunskapen är som gas. Ibland, flyktigt, äger jag vetskapen, dvs hajar den, jag förstår den verkligen. Sen skingras vetskapen i flyktiga dimmor och jag tappar den. Det här behöver jag tugga för att det ska sätta sig stadigt i mig.
Johanna hänvisade till några filosofer / teoretiker som jag aldrig hört talas om men blev nyfiken på. Uppfattade dem som Ramboyard ? och Huckinbay ? Hur gör jag nu?
Nu är det ju så att jag också är FaceBookare. Jodå, det är Johanna också, visade det sig. Vi har dessutom en gemensam vän i en företagskollega till min lajvande son. Jag skrev till henne och fick inom kort svar: Jean Baudrillard och Hakim Bey heter gubbarna.
Nu håller jag på att bilda mig en uppfattning av dessa mäns filosofiska tänkande. Vi snackar ultramodern filosofi och extrem postmodernism !? Å så konstaterar jag att jag putsat både de yttre och inre fönstren en aning.
