Småtomtar 2

Den segervissa inställningen fick sig omgående en törn. Min dotter stod inte ut med ljudet.

Jag försäkrade att varken människor eller andra djur hör ljudet från manicken.

– Jag hör, sa dottern. Ta bort den!

 

Vi testade med av och på och jag gjorde blindtest med henne. Alltså test då hon inte visste om manicken var i eller ur. Testet avgjorde att min dotter varken är människa eller annat djur.

 

Nu löste vi det så att när hon var i köket så tog vi bort manicken. När hon var nån annan stans satte vi dit den. Och se, efter någon dag var det absolut musfritt i mitt hus. Inga småtomtar kvar. Inga hål i soppåsen och inte svarta risgryn under diskbänken.

 

Återigen intog jag det segervissa och aningen illasinnade leendet. Vänner sa åt mig att jag nog har grannar som fått påhälsning istället. Det gav lite mer stadga åt de rådande känslorna. Men säg inte det till nån, för jag är ju en så god människa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0