Pu

Börjar förstå vidden av vad som försvunnit ur min dator. Projekt-mappen. Där har jag under åren lagt allt som har med mina studier att göra, mitt artikelskrivande och mina bokprojekt, sånt jag gör utan att nödvändigtvis ta betalt för och som kan leda till nåt nån gång (jag gör en hel del sånt, tyvärr) och sånt som kan anses vara upptakt till uppdrag så småningom. Det var en tjock och viktig mapp.

 

Det hör till saken att jag säkerhetskopierade min dator för någon vecka sedan. Men det var nåt som gjorde att jag inte kunde säkerhetskopiera KIM-mappen (där nämnda projektmapp fanns) och jag hann inte ävlas med det då. - Får göra det sen, tänkte jag. Jag har till och med provat sen, en gång, med samma resultat. Nu ska jag kolla vad som finns kvar av tidigare säkerhetskopieringar. Minns det som att jag gjorde en rejäl sådan i somras. Så hoppet finns.

 

Hoppet fanns. Jag har förmodligen hittat det mesta av vad som försvunnit. Puuuh. Tack och lov för att jag faktiskt säkerhetskopierade i somras. Jag fick lite ont i käkmusklerna ett tag. - Puuh, säger jag än en gång. Grinar det där hästlika grinet som blir då en tand bakom hörntanden försvunnit. För här slutar pu-et. Tanden är fortfarande borta och hålet har krympt till 800 meter. Pu, igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0