Mordisk natt
Har landat i mellanmjölkslandets fotknöl, långt nere i söder, för att begå nyår med mina vänner här nere.
Märker att sömnbehovet är närmast omättligt efter sejouren hos tvillingfamiljen över jul. Jag har fortfarande den där vakna-vid-minsta-lilla-ljud-stressen i kroppen, bara för att konstatera att jag inte behöver gå upp och värma mjölk.
Åker fram och åter mellan vakenhet och sömn och tycker jag drömmer masor. Förutom att jag i dömmen packar och sorterar, vilket är ett rimligt drömtema för en nyflyttad person, så drömde jag inatt om avslutning av en konsultinsats, också rimligt tema för en organisationskonsult. Men i min dröm fick en av deltagarna spunk, drog kniv och ville mörda. Hon hade en liten nätt mycket vass dragen kniv som hon ville sticka i folk. Både kniv och hon var blodig av det första sticket i en annan människas kropp.
Jag räddade situationen och fattade, om inte tycke, så i vart fall djup förståelse, för kvinnan som ville mörda. Det var ett stök och bök att övermanna henne och få henne att sluta och ytterligare ett stök och bök att samtidigt uppmärksamma polis och ambulans att ta över situationen. Jag vet faktiskt inte hur det gick med den saken. Inte en kotte hjälpte till. Har fortfarande känslan av att ha en nästan-mörderska i mina armar och att verkligen både se och förstå henne.
Kära undermedvetna. Vad vill du säga mig nu då?
