Kontext

I mörkret ser jag ljuset. Jag upplever lyft. Gånger två.

 

Lyft 1

I natt lyfte vi en gångbro. Jag var där av eget intresse, förklätt till att vara dokumenterare. E45-an stängdes av kl 22 igår kväll och då kunde arbetet börja på allvar. Temperaturen kröp flera grader under noll. Jag var iklädd varma kläder, hjälm, varselväst och för tillfället nyinköpta skor med stålhätta. Vi jobbade helgkväll och natt för att minimera allmänhetens olägenhet av avstängningen.

 

Pjäsen som skulle lyftas är en över 50 m lång gångbro, av stål och glas, vägandes 50-70 ton (hörde båda uppgifterna och jag vet inte vilken som är den rätta). Två kranar skulle klara lyftet. De behövde stadigt under sina fötter, provtrycka underlaget och baklasta för att inte tippa på näsan av lyftet. Det tog sin tid. Den ena stod på vägen, den andra vid sidan om.

 

Lyftet var ett skådespel. Trångt, så jag undrade hur det skulle sluta. Men kranföraren lotsade ekipaget skickligt mellan lyktstolpar, sina egna kranarmar och trapptornens känsliga väggar. Först stacks gångbron snett uppifrån in i ena trapptornets öppning och sen sänktes andra änden ner på plats vid andra trapptornet. Till sist knöts bron fast i båda ändarna.

 

 

Här får gångbron lämna backen från sin upplagsplats intill E45 i Bohus.

 

 

Gångbron på väg mot sitt ena fäste. Den kommer att skjutas in i hålet snett uppfirån för att kunna sänkas på plats i andra änden. Långsamt långsamt, cm för cm.

 

 

Gångbron kan skönjas, inifrån. Här riktas bron in i öppningen och nästas fast. Det är noga med millimetrarna.

 

Klockan 5 i natt var jag hemma. Det var gott att krypa ner under täcket, som jag av ren lättja inte bytt ut inför sommarsäsongen. Duntäcket gjorde gott, kan jag säga.

 

För den som undrar vad i fridens dar jag gör där, kan jag berätta att jag sitter med i projektgruppen som leder arbetena med att bygga några pendeltågstationer. Det är komplicerat och komplext med tre huvudmän och ett stort antal entreprenörer och underentreprenörer i samverkan, invid Göta älv, nära järnvägsspår och ombyggnad av E45, trångt och väl trafikerat. Projektet är en dei av en långt större mångmiljards infrastruktursatsning som vill öka kollektivtrafiken och underlätta för järnvägstransporter längs västra kusten. Min del i ledningsgruppen handlar om kommunikation och kvalitet. Det är otraditionellt att komplettera det tekniska kunnandet med mjukare kompetens som jag/vi står för, både organisatoriskt och komunikativt. Rysligt intressant tycker jag. Dessutom är jag lönsam, vilket tillfredställer egot.

 

Lyft 2

Vid 11-tiden blev jag väckt av svärdottern. Hon hade läst om det "avskyvärda" (förra bloggen). Alltså att jag inte kunde hitta mig en vårjacka. ;-)

 

Hon känner min ångestknut, som består av min välutvecklade ovilja att inhandla kläder till min väl tilltagna kroppshydda samtidigt som jag har både behov och är besvärlig i min smak.

 

Hon hade idéer. På internetsight för storväxta (hos Jytte) och på märken hon trodde skulle passa mig.

 

Dessutom har min "vän i Västerås" tipsat mig, vilket kan ses i kommentaren på förra bloggen.

 

Sammantaget - jag ser ljuset i tunneln. Egentligen skulle jag väl visa fina klädbilder på sånt jag tycker om och skaffar mig. Som de unga populära bloggarna gör. Men då kläder är ett sånt ångestladdat fält och mina huvudintressen ligger på helt annat håll, väljer jag att illustrera bloggen med det som fångar mitt intresse. Lyft. Brolyft.