Formuleringskonst
Söndagsmorgon framför TVn. Blev tagen av något som Mikael Wiehe sa. Det handlar om värdet av att formulera sig. Lösryckt ur sitt sammanhang fångade jag följande tankekarameller.
- När man ännu kan formulera sin undergång, har man inte nått botten.
- Nyfikenheten och formulerandet av den nyfikna upplevelsen hjälper till att vidga sin mentala lägenhet.
Han framhöll värdet att sätta ord på whatever. Kanske särskilt det som vi inte vill kännas vid eller veta av. Han pratade om utforskandet av olika lager i sig själv. Och om att fortfarande, vid mogen ålder, ha en nyfiken hållning till omvärlden och tillvaron.
Där satt det. Precis så har jag det. Det kunde varit jag som sagt det där, om jag haft ordets gåva, förstås.
Han använder sin formuleringskonst till att förstå livet och det resulterar i låtar. Jag använder min formuleringskonst till att förstå livet och det resulterar i dagböcker (strikt privat) och den här bloggen (som jag låter den som vill ta del av. Ni är numera ca 20 om dagen).
Det är lärorikt att sätta ord på sina upplevelser. Det vidgar självet. Och det är angenämt att vidgas. Men inget måste. Var och en må bli salig på sin tro.
