Från blödig till cool

Det svänger fort. Igår förmiddag var jag som en blöt svobb. Nu är jag coola jag-vet-inte-vad. Tänkte att det är bäst att skriva några rader så att mina mer oroligt lagda läsare inte tror att jag bäckat ihop. För det har jag då rakt inte. Jag är bara frikostig med nulägestillståndet och då får läsaren emellanåt en dusch av tårar som sputar ohämmat. Eventuellt var tårarna också ett utslag av rubbad hormonbalans, pga det ingrepp som gjordes.

 

Jag håller på att få en ny granne, en dam i ungefär min ålder, om jag nu bedömt rätt. Hon har hantverkare hos sig som fixar. Jag har tagit hennes elektiker i armen och bett honom fixa lite elektriskt åt mig också. Himla behändigt. Nu skall kabelnystanet på golvet trollas bort, TVn ev få separata högtalare, lampan över soffbordet flyttas, matrumslampan bytas, sovrumslampan komma på plats och badrumslampan fås att funka. Kanske får jag också ett utlåtande på varför mitt kylskåp brummar så dant. Men, naturligtvis behagade kylskåpet vara tyst när elektrikern var där.

 

Dagarna av "sjukskrivning" tillbringar jag på jobbet med att - i all stillsamhet - författa två anbud. Jag har väl sisådär 30 dagars karens, så det är liksom ingen idé att sjukskriva mig så där officiellt till Försäkringskassan.

 

Jag mår egentligen prima. Äntligen har blödningarna minskat. Jag har inte ont, jag är rörligare och ja, humöret har hämtat sig.

 

I morse var jag på ännu en rutinkoll. Mammografi. Häromdagen tänkte jag att jag inte orkar med ännu en undersökning relaterad till cancer. Men så bestämde jag mig för att stå ut. Om det är någon gång det är motiverat att göra mammografi så är det väl nu när det ändå pågår en cancerutredning av mig. Så tänkte jag. Svar får jag skriftligt om sisådär 3 veckor.

 

Nu väntar jag alltså på tre provsvar. Från livmodercancertest (PAP) som gjordes i januari - inom 5-10 veckor (vill jag minnas). Från polypen som opererades bort häromdagen - inom 2 veckor. Från bröstcancerundersökningen idag (mammografi) - inom 3 veckor. Fast det är väl egentligen bara resultatet från polypen som känns lite, vad-ska-jag-säga, ödesmättad.

 

Nå, det är himla skönt att mina akuta besvär blivit avhjälpta. Det är toppen. I skrivande stund känner jag mig oövervinnerlig. Det går nog bra det här.

- Sa hon inte att det inte var särskilt troligt att det skulle vara nåt?

- Jo, det gjorde hon minsann. Coolt.

 

Nu åter till anbudsskrivandet!


Kommentarer
Postat av: vännen i v-ås

Pust, vilken tur att du känner dig gladare.

2012-02-26 @ 17:59:59
Postat av: Kontext

Ja, och det håller i sig.



Går ju inte att gå och tänka på den där trista möjligheten hela tiden, heller. Jag har hajat. Det räcker. Tids nog får jag veta.

2012-02-27 @ 17:58:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0