Spännvidd mellan verkligheter
I natt har jag tuggat en enda dröm.
Jag fick besked av min bokförare att fjolårets sammanställda siffror visar att mitt företag går i konkurs. Vidare fanns en omständighet, nämligen att jag hade en gammal vän som delägare i mitt företag (vilket inte är fallet i vaket tillstånd). Det hela kom som en fullkomlig överraskning eftersom min bild är att företaget går bra. Bokföraren hade ställt samman några grupper av siffror som sammantaget blev orimliga. Efter att jag grunnat lite på saken kunde jag ifrågasätta den samman-ställningen. Om man gör en annan sifferkategorisering så blir siffrorna helt annorlunda och då är konkurs inte aktuell. Om och om igen. Jag flyttade siffror, argumenterade, stred för mitt företags överlevnad.
Idag får jag veta
något som är avgörande för mig och mitt liv framöver. Livmodercancer eller inte livmodercancer. Om det är cancer så undrar jag ju om den är ny eller metastas. Men det lär jag nog inte få svar på idag. Eller? Och så undrar jag ju vad som händer härnäst. Det minsta som händer då är väl att livmodern plockas bort. Om det inte är cancer, så får jag i alla fall veta vad vi ska göra med mig och mina symtom. Här tror och hoppas jag på att min livmoder opereras bort. Ja, ungefär så har jag tänkt att det blir idag. Livmodern ska bort, i vilket fall.
Vilken spännvidd mellan verkligheter.
Konkurs och cancer. Pest och kolera. Vilket drama. Men så känns det inte. Jag är nog i stormens öga, för här, där jag är i min varma säng strax före uppstigningsdags, är det lugnt och fint. Riktigt mysigt. Magen kurrar lite och jag ser fram emot en rejäl balja med kaffe och ett par mackor av nytinat hembakt bröd, ost och medhavd marmelad (från resan till Huvudstaden).
Jag har ordnat det så att jag jobbar i A-projektet i Nol första halvan av dagen. Kl 13 träffar jag gynekologen. Sen kan jag småjobba lite, om koncentrationen så tillåter och kl 16.45 träffar jag min terapeut. Jag har bäddat, kan man säga, för att reflektera over mina olika verkligheter. Med det är jag nöjd.
