Match 1 - lägesrapport
Det blev fler dagar på Friskhuset än beräknat. Och jag vill börja med att berätta att jag mår bara bra. Jag har gått två ronder i denna den första matchen. Kunde inte komma ut på internätet, kanske på grund av Säkerhetssystem eller Radioskugga eller klantighet, vad vet jag?
Rond 1 - Magnetröntgen - ett noll till mig
Visade inte på någon spridning av cancern. Finns ett LITET frågetecken dock. Som inte kan rätas ut nu.
Rond 2 - TUR-B operation med resultat - pågår fortfarande och hittills är det två ett till mig.
Jag är rejält avhyvlad där i blåsan. Vävnader samlades i 7 små burkar för undersökning. Resultatet dröjer ännu någon vecka. Operationen gick bra. Jag var vaken och omtöcknad under operationen och minns mest den trevliga stämningen i operationsrummet. En sköterska skojade med läkaren P om hur han hade det med alla slangarna framför sig. Fint, sa han, det kallas makramé. Jag kryade på mig duktigt och på lördagen var jag hälsan själv som enträget bad om att ta bort katetern, så att jag skulle bli utskriven på söndangen. Ett noll.
Med tvekan gick läkaren med på det. Det skulle han inte ha gjort. Min kropp klappade närmast ihop och jag fick under ett dygn smärtor i buk och blåsa så jag höll på att tuppa av flera gånger, trots smärtstillande. Katetern tillbaka i mig och jag tillbaka till ruta ett. Ställning ett ett.
Det tog flera dagar att repa mig och jag blev ödmjukare. Kropp och knopp behöver gå i takt nu. Igår togs så katetern bort igen och den här gången gick det bra. Stannade över natten för observation. Hade facinerade tankar i landet mellan vakenhet och sömn. Jag systematiserar mina tumörer i ett långt mer avancerat system än vad urologerna hittills funnit på. I min förvrängda värld har jag inte bara Ta - G3 utan även Ta - G16 (är inte kända ännu). Jag har inte bara T1 och möjligen T2 och T3 utan även T8 och T12 (idag finns upp till och med T4). Linné - släng dig i väggen! I dvalan kravlar dessa, för omvärlden okända tumörer, ut ur sina hålor, umgås sedeslöst med varandra på en sårig dansbana, ynglar av sig i nya okända arter som invaderar hela min kropp. Och jag gör mig beredd på det tyngsta av tunga besked. Mentalt är jag en bra bit under "6 feet under". Det är då jag trycker på röda knappen och ber om en sömntablett. Och det får jag. Plus några smärtstillande.
Nåväl, det har som sagt gått bra. Jag är hemma och vid gott mod, mestadels. Två ett.
Återstår rond 3 som är datortomografin den 15 augusti och slutronden, som är samtalet med läkaren om behandlingsstrategi utifrån vad vi då vet. Jag är beredd på att min blåsa ryker. Tycker att jag har subjektiva tecken på det. Nu är en tid av VÄNTAN på besked innan första matchen är färdigspelad. Jag kan inte göra mycket mer än att bearbeta, motionera och poa på, som vanligt. Fast lite mer aktivt levande, kanske.
Rond 1 - Magnetröntgen - ett noll till mig
Visade inte på någon spridning av cancern. Finns ett LITET frågetecken dock. Som inte kan rätas ut nu.
Rond 2 - TUR-B operation med resultat - pågår fortfarande och hittills är det två ett till mig.
Jag är rejält avhyvlad där i blåsan. Vävnader samlades i 7 små burkar för undersökning. Resultatet dröjer ännu någon vecka. Operationen gick bra. Jag var vaken och omtöcknad under operationen och minns mest den trevliga stämningen i operationsrummet. En sköterska skojade med läkaren P om hur han hade det med alla slangarna framför sig. Fint, sa han, det kallas makramé. Jag kryade på mig duktigt och på lördagen var jag hälsan själv som enträget bad om att ta bort katetern, så att jag skulle bli utskriven på söndangen. Ett noll.
Med tvekan gick läkaren med på det. Det skulle han inte ha gjort. Min kropp klappade närmast ihop och jag fick under ett dygn smärtor i buk och blåsa så jag höll på att tuppa av flera gånger, trots smärtstillande. Katetern tillbaka i mig och jag tillbaka till ruta ett. Ställning ett ett.
Det tog flera dagar att repa mig och jag blev ödmjukare. Kropp och knopp behöver gå i takt nu. Igår togs så katetern bort igen och den här gången gick det bra. Stannade över natten för observation. Hade facinerade tankar i landet mellan vakenhet och sömn. Jag systematiserar mina tumörer i ett långt mer avancerat system än vad urologerna hittills funnit på. I min förvrängda värld har jag inte bara Ta - G3 utan även Ta - G16 (är inte kända ännu). Jag har inte bara T1 och möjligen T2 och T3 utan även T8 och T12 (idag finns upp till och med T4). Linné - släng dig i väggen! I dvalan kravlar dessa, för omvärlden okända tumörer, ut ur sina hålor, umgås sedeslöst med varandra på en sårig dansbana, ynglar av sig i nya okända arter som invaderar hela min kropp. Och jag gör mig beredd på det tyngsta av tunga besked. Mentalt är jag en bra bit under "6 feet under". Det är då jag trycker på röda knappen och ber om en sömntablett. Och det får jag. Plus några smärtstillande.
Nåväl, det har som sagt gått bra. Jag är hemma och vid gott mod, mestadels. Två ett.
Återstår rond 3 som är datortomografin den 15 augusti och slutronden, som är samtalet med läkaren om behandlingsstrategi utifrån vad vi då vet. Jag är beredd på att min blåsa ryker. Tycker att jag har subjektiva tecken på det. Nu är en tid av VÄNTAN på besked innan första matchen är färdigspelad. Jag kan inte göra mycket mer än att bearbeta, motionera och poa på, som vanligt. Fast lite mer aktivt levande, kanske.
Kommentarer
Trackback
