Kontext

Det går förvånansvärt bra det här. Jag är fortsatt kroppspigg nu efter en natt och en förmiddag. Nån berusning är det inte längre tal om. Jag har varit noga med att dricka och äta smärtstillande regelbundet. Ingen har ifrågasatt mina önskemål. Katetern är dragen, kisset i blåsan är fortfarande som vitt vin och jag har kissat en gång alldeles själv. Det gick bara bra, men nu gjorde det i alla fall ont. När blåsan får vara still är den snäll. Men ska den gymnastisera minsta lilla så knotar den. Nu börjar jag känna igen min stingsliga kompis.

Ändå känns det som att det här inte alls kommer att bli så besvärligt som jag trodde igår före operationen. Då förberedde urologen PL mig inför att han inte bara ska nypa utan ordentligt hyvla blåsväggens framkant och att det nog kommer att bli besvärligt. Räkna med möjligheten av att stanna flera dar – det var hans budskap.

Nu lutar det åt att jag kan resa hem om en stund. Blåsan verkar tolerera att man hyvlar i ärrvävnad men blir galen då man nyper i muskelvävnad. Jag är redo att komma hem nu. Sköterskan tittade just in. Vi kom överens om att jag äter lunch här och sen bär det iväg hemöver. Hon beställer en friskresa från friskhusentren. Toppen.