Blodgrupp B

Jag har just kommit från en förmiddag på Sahlgrenska. Lyckades trixa så att jag slapp några av samtalen. Det tar ju sån tid. Inte samtalen, men väntan på att de ska ske. I än det ena och än det andra väntrummet. Narkosläkaren får finna sig i att träffa mig på måndag. Jag har pratat med en gynekolog och en nästan-färdig-läkare som ville lyssna. Det blev mest jag som informerade om situationen. Och jag fick veta att jag ska infinna mig på avdelningen för att vara beredd under hela måndagen. Troligen är jag den sista som opereras, men jag kan också bli någon av de allra första.

 

Nåväl. Det blir nog bra. Jag tar med mig datorn och skriver på de anbud som jag är sysselsatt med dessa dagar. Jag kan skriva i stort sett var som helst, så varför inte i ett väntrum. Frågan är om jag kan få med mig datorn på uppvaket?!

 

Är man jobbnörd, så är man. Så här höll jag också på 2007-08 när jag var så frekvent hälsoinrättningsbesökare. Då satt jag och jobbade i väntrum, i undersökningsrum, på uppvak (då var jag ju vaken men benen skulle komma tillbaka till mig).

 

Till mitt försvar kan jag hävda att min syssla väl är så god som nån annan syssla. Alternativet är att sitta och läsa skvaller- och inredningstidningar. Skulle det vara så mycket bättre?

 

Under samtal med en sköterska som informerade mer i detalj om måndagens skrapning/operation lärde jag mig nåt intressant. Det är bra att ha blodgrupp B. Det har jag. Det tycks som att vi med blodgrupp B har ett skydd mot magsjuka. Vi får inte vinterkräksjuka, helt enkelt. Där på avdelningen låter de personalen med blodgrupp B ta hand om de vinterkräksjuka patienterna, för de blir inte smittade.

 

När jag tänker på saken, så har jag i stort sett aldrig varit magsjuk. Jo, jag hade nåt skit i magen då jag bodde i Kenya som gjorde mig illamående i flera månader. Jag var också dålig i magen en gång i Polen. Men det är väl också allt. Det är måååånga år sedan och jag var i 20-årsåldern då. Hon sa att det inte finns vetenskapliga bevis för detta men att allt lutar åt att vi med blodgrupp B har någon form av skydd som andra inte har. Hon skulle gärna ha blodgrupp B, sa hon.

 

Ja, det är bara att tacka och ta emot. Yessss. Det är som att ha fått en gåva.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0