Förunderligt - 2
Min kollega och jag har valt ut några av våra licenspartners att tillsammans med oss tänka till om hur vårt företag ska utvecklas framöver. För min egen del önskar jag en värdig och smidig succesion - jag är ju gubevars lite till åren kommen och företaget ska helst överleva mig - och att företaget tas till nya nivåer, dvs gör mer nytta där ute i arbetslivet och blir mer lönsamt. Tiden är snart mogen för internationella steg och det behöver tänkas till kring hur det ska gå till. Vi har bjudit in 4 personer att med blygsam arvodering tänka till kring hur företagets ska lyckas med dessa ambitioner och med bibehållen värdegrund.
Min kollega skötte frågandet. Hon bad dem alla att ta in frågan och sova på saken. Ingen ville sova. Alla svarade ja på en gång, uttryckte sig vara hedrade och undrade när vi ska börja. Är inte detta förunderligt? Vilket engagemang, vilken tillit, vilken kraft! De är inte vår nya styrelse utan de är den idé-smedja som ska tänka till kring hur företaget ska ägas, styras och ledas framöver. Jag skulle tro att lösningarna blir okonventionella och nyskapande. Nå väl, jag förundras över denna ömsesidiga upplevelse av att vara hedrade. Dom är hedrade över att ha fått frågan och vi är hedrade över att de så gärna vill.
