Kontext

Det har blivit invasion i mitt hus. Av små tomtar. Jag upptäckte dem när jag tassade upp för att laga julmorgon-gröten. Först såg jag tre stycken vid en sprucken pepparkaka. De liksom pekade på varandra och skyllde ifrån sig. Ovanför, på mugghyllan stod två stycken. De såg ut att skvallra över vad de sett. På kaffebryggaren fanns en, bland knivarna, i hyacinten, i fruktskålen, vid granen, bland cd-skivorna, på ljusstakar etc. Överallt. Dottern hittade två blottartomatar vid hårscampot när hon duschade. Det fanns en tomte i skafferiet bland spriten. Den var rödnäst. I fysen fanns en blåfrusen tomte, så¨frusen att luvan blivit blå i stället för röd. Jag kan fortsätta att berätta om dessa tomtar en bra stund, för de var många. Bortåt 50, skulle jag tro.

Uppe på en lampa, 2 - 3 cm höga.

Beundrar pepparkakshuset. De syns faktiskt på bilden på pepparkakshuset i föregående blogg.

"Det var inte jag som gjorde det, det var han"

Min son M är en urskicklig hantverkare och insnöad på historiskt hantverk. Jag kan inte låta bli att hänvisa till hans blogg, http://maxlu179.livejournal.com/ där han presenterar vad han gör. Inom hans nörd-kretsar, dvs reenactment och historiskt hantverk, håller han på att bli känd. Det undrar jag inte på. Låt dig inte avskräckas av att första bloggen har datumet april 2017 och titta gärna längst ner och klicka på previous 20. Där finns om möjligt ännu häftigare prylar.

Bloggen gör mig både stolt och förtvivlad. Karln borde va professor i historiskt hantverk. Finns den vetenskapliga grenen? I så fall, var? Jag som mamma är bekymrad över hur en så mångbegåvad person kan gå arbetslös för tillfället. Lästrött och arbetssökande är han just nu. Men brist på sysselsättning har han inte. Det förstår du om du tittar på bloggen.

Tomtarna hade han och flickvännen tillverkat med mycket enkla medel av trädgrenar som de skalade respektive behöll barken på.