Hmm
Min urolog KÅ ringde i dag på förmiddagen. Nu är cystoscopin inbokad till lucia den 13 december. Därmed finns det viss chans att jag hinner få svar före julafton. Jag blir ryggmärgsbedövad, Hexvix ska användas och besöket i min blåsa filmas. Troligen kan jag komma hem samma dag, eller möjligen dagen därpå.
Vi pratades vid om ditt och datt. Summa summarum blev det mycket prat kring operation, dvs att ta bort blåsan. Dels kan behandlingen ha varit mindre lyckosam, tumörer kan ha fått ny fart och dels kan blåsan skrumpna, så att livet blir ett smärre helvete av den anledningen. Man kan säga att det som blåsan genomgått nu i höst av skrapningar, bränningar och "lut" (dvs BCG medac, som irriterar och fräter på blåsans slemhinna) är en smärre misshandel. Den kan bokstavligen skrumpna. En skrumpen blåsa är inte heller kul att ha. Då måste den tas bort. Och det finns som sagt fiffiga konstruktioner på en alternativ blåsa, t ex Lundiana pouch... Då "kissar" jag var fjärde timme dygnet runt på bestämda tider. Fast lite mackel med renhållning och annat är det ju. Men då slipper man ju det latent farliga med att ha en blåsa kvar, som är odlingsplätt för ogräs i form av cancer. Etc, etc. Vi pratade också om framtida kontroller om jag kan behålla blåsan och om samhällsekonomin med att använda Hexvix, som kostar en del pengar. I mitt fall skall det vara täta kontroller ett bra tag framöver. Så gick snacket.
Så här efteråt undrar jag om hon ångrar sin bedömning att behålla blåsan. Eller om hon anammar en trend bland urologer som rekommenderar radikala ingrepp i ett fall som mitt.
Hmm. Jag vet inte hur jag ska tolka det här. Är det ett sätt att förbereda mig för det troliga? Eller är det bara ett sätt att göra mig lugn, dvs det finns lösningar om...? Jag har ju bett om den osminkade sanningen.
I bilen söderöver - jag gjorde faktiskt ett mindre jobb trots den färska behandlingen - tände jag liksom till. Näe, sa jag till mig själv. Här ska inte opereras bort nån blåsa i första taget. Nån skrumpen blåsa har jag INTE, den är bara lite trött. Jag ska ha RÄTT nu... (normalt är jag väldigt ointresserad av rätt-fel-diskussioner). Jag ska minsann visa dom att min bedömning stämmer och att det här går bra. Och för övrigt har jag tagit någon veckas ledigt från bekymmer.
Den här informationen om operation, den passar mig inte just nu. Jag vill inte höra på det örat. Vi lägger anbud om insatser till våren med mig som en av flera konsulter och då ska jag vara arbetsför. Jag vill inte ha mina cirklar rubbade nu igen.
Något säger mig också att KÅs snack var mer informationsiver än att faktiskt förbereda mig för ett troligt scenario. Jag tror inte att jag kan dra slutsatsen att lång samtalstid om blåsa-bort betyder att det är det troliga. Eller har jag en strutsreaktion?
Det får jag veta efter "ledigheten". Nu ska jag njuta av att blåsan får vara ifred några veckor.
... Eller så har hon nyligen träffat en lundaurolog (jo, han har varit uppe och de har opererat en kille) och pratats vid om mitt fall och så har hon kommit på andra tankar efter det. Och så håller hon nu på och förebereder mig för en trolig förestående operation blåsa-bort. ???
Hmm
