Parallellprocesser
Jag själv befinner mig också på upplopp. Flera. Jag har för avsikt att komma i mål idag. Man kan verkligen säga att vi haft parallellprocesser i arbetsupplopp i mitt hus. Ungdomarnas urpremiär skrev jag om i förra bloggen. Jag själv skriver på ett rätt stort anbud. Trots att jag gjort det så många gånger, så förvånas jag över vilken tid och koncentration det tar. Idag, före kl 17 ska det ligga på lådan. Postas det senare, så kan jag lika gärna posta det i papperskorgen. Såna är villkoren. Jag omarbetar också en bok som jag skrivit tidigare. Den ska tryckas i en tredje omarbetad upplaga. Omarbetningen är gjord och jag läser korrektur så gott jag kan. Originalen skall vara utlagda på en server senast i morgon bitti.
De här arbetsuppgifterna gjorde att jag inte lovade nån vidare service i hushållet igår. Lunchen hade jag fixat, för jag fick ju gubervars besök av min läkare urologen KÅ. Himla kul att hon kom med sin dansintresserade dotter. Men till middagen hade jag bara handlat, inte lagat nåt. Släktingarna från staden 10 mil norrut var förvarnade och fick finna sig att vara med och laga maten, som vi åt tillsammans igår kväll. Det var bara så trevligt, alltihop.
Framemot kvällen kände jag behov av extra tranbärsjos, för det började nypa rejält i blåsan. Jag har haft några dagars relativ ledighet från trängningar och nyp. Men igår kväll var det dags igen. Nu är det morgon och blåsan är helt vild. Jag springer på toa en gång i kvarten sen flera timmar. Och då är det fasligt bråttom. Var får den all vätska ifrån? Det är bara att inse att den fortfarande är stresskänslig. Och att jag kör på över dess gräns. Igen.
Alla känningar från blåsan väcker nya frågor om hur det står till. Inser att jag endera dagen ska få svar från datortomografin som gjordes för en dryg vecka sedan. Nåväl. Jag ska fortsätta att köra över blåsan idag, sen ska den få lite mer tillgång till lugn-och-ro-hormon.
