Tystnad
Nu är det tisdag morgon den 8 juli, men publiceringen kommer att ske först om några dagar.
Jag befinner mig nämligen hos gamla goda vännerna L & K i ett fiskevakttorp Vakthem utanför all ära och redlighet utan tillgång till vare sig telefon, mobil eller internetuppkoppling. Här är MYCKET lugnt och skönt. Tystnaden dånar i öronen här in i djupet av Misterhults skärgård. Hit kom jag bilande i söndags.
Under resan ner hade jag kontakt med urologen i min regionhuvudstad. Som vanligt engagerat och servande. En manlig urolog LÅ, med liknande efternamn som min alldeles egna urolog, fast lite äldre. Han kunde t ex inte maila e-recept, så det blev ett antal telefonsamtal som till slut bekräftade ett alldeles visst apotek i Västervik dit han faxat en remiss. Han tyckte att min oroliga blåsa skulle få fortsatt antibiotika och det tycker jag med.
Det gjorde att vi fick en Västerviksutflykt i går. Det tog hela dagen. Dels var bilresan dit rätt lång, 6 – 7 vingliga smalvägade mil, och dels var vi ju tvungna att handla diverse små prylar och mat, luncha, hämta ut min medicin, hantera en störtskur, turista lite och dricka kaffe innan det bar iväg hem igen. Vi var inte hemma förrän kl 17. Och då behövde jag en tupplur. Därefter drack vi kvällste i trädgården med koll på molnen som i varierad grå-grad drog förbii. Vi fick en närmast regnfri roddtur förbi ett antal fågelskyddade öar för att få syn på havshorisonten. Och som sagt. Tystnaden dånade bortsett från en och annan fågel som sa nåt och ett och annat plask. Kvällen avslutades med korsord.
Jag har det alltså underbart semestrigt rogivande här tillsammans med mina gamla goda vänner som jag upplevt så mycket kul och sorgligt med. Vi kan sitta och minnas tillbaka till mitten av 60-talet. Samtidigt är jag medveten om att jag skall hemöver snart och vill verkligen vara i skick för operation. Jag är undrande över all min ledvärk. I värsta fall är den ett sånt här paramalignt symtom, dvs att kroppen inte orkar bekämpa småkrämpor som ledinflammationer för att den har värre saker att hantera. Men det kan ju faktiskt vara så att jag har artros eller reumatism eller nåt. Besvärande är det i alla fall. Just nu mest i höger arm/axelled, rätt intensivt, och även litegrann i knäna, fötter och händer.
Ledighetskommittéandet fortsätter idag. Huvudpunkt på dagens program är att bjuda på kaffe till hyresvärden, godsägaren med tysk fru, kl 15. Till dess ska en kladdkaka vara bakad. Och att umgås med tystnaden.
