Kontext

Ny dag, ny vecka, nytt sorts liv. Lugnare.

Nu ska jag strax skrivas ut. Klockan är strax 7 på morgonen måndagen den 3 mars och jag sitter i dagrummet och förbereder mig inför dagens möte. Var skulle jag vara, när och om vad? Hoppas ronden hinns med lagom innan det är dags för mig att ge mig iväg kl 9.30. Jag har pratat med en tjej bland personalen och hon ska verka för att ronden börjar med mig.

Jag blir långsamt bättre. De nattliga promenadernas intervall är nu en dryg timme jämfört med gårdagens knappa timme. Hoppas slippa alltför många kissvändor under pågående möte idag. Hoppas bli bara bättre och bättre nu i veckan. Hoppas det ska gå bra att resa till Kungliga Huvudstaden på onsdag igen. Hoppas, hoppas, hoppas.

Den här veckan ska bli en fortsatt återhämtnignens tid. Vad det lider ska vi börja fundera på fortsatt underhållsbehandling av mig. Nu börjar jag kunna närma mig tanken i alla fall. Men jag vill ha minst en vecka till för återhämtning. Så känns det, denna måndag morgon, när jag skall lämna tryggheten och klara mig själv. Måndag morgon.