Förlåtelse eller tillåtelse
Det finns fantastiska människor. Idag har jag träffat en sådan. I jobbet. Jag ska väl inte berätta så mycket mer om vare sig organisasionen, personen eller kompetensen, för min blogg handlar om mitt privatlliv. Men jag kan inte låta bli att berätta om hans devis. Han jobbar med hälsoinriktat förändringsarbete under devisen att det är lättare att få förlåtelse än att få tillåtelse. Alltså. Det är bättre att göra nåt och ta den eventuella smällen än att be om lov. Man brukar få förlåtelse, men att få tillåtelse kan vara i det närmaste ogörligt. Så¨resonerar en som varit med ett tag och som reflekterat över vad som ger resultat.
Intressant perspektiv.
Håller med. Hade en gång en chef som sa: fråga inte om lov. Gör som ni tycker är bäst, blir det fel får vi rätta till det då. Som chef hade han svårt att ha någon djupare kunskap om alla områden och litade då på att vi som arbetade med det visste bäst vad som behövdes. Kändes bra med det förtroendet.
Hm, jag undrar om det var den devisen Nick Leeson och Jérôme Kerviel följde när de - med bankernas bästa för ögonen - spekulerade bort 9 resp 45 miljarder från Barings Bank resp Societé Général :-)
