Jag märker ju att massor med människor i min omgivning, främst den yngre generationen, är facebookare. Jag har mest tyckt att det verkar besvärligt att sätta sig in. Det där seminariet jag var på för en tid sedan om digitala medier gjorde att jag fick upp ögonen för vilken stenåldersmänniska jag är. Sociala nätverk på nätet är en ökande trend som jag hittills valt att stå utanför av ren lättja.
Nu ska jag ändra på det. Efter ca två år av lärorikt bloggande ska jag nu ge mig i kast med några olika sociala nätverk. Jag är redan inaktiv i Bibl feed och Linked in och det ska jag göra nåt åt. Puh. Idag hjälpte min dotter mig att bli med i Facebook. I de sociala nätverken ska jag, till skilnad från bloggen, vara öppen med namn och kontaktuppgifter. Därför kommer de inte att vara ett forum för mig att skriva av mig om min bli-frisk-resa från blåscancern. Ni som kontinuerligt följer mig vet att jag inte vill vara sökbar med mitt namn kopplat till blåscancer och att det är ett medvetet val från min sida.
Fortfarande gäller att hålla tand för tunga och välja vad man skriver var. Det lär jag mig. Enklast vore att stå utanför alltihop, det är säkrast. Men det är jag inte heller intresserad av. Nu gäller att lära hur och till vad dessa nätverk kan användas. Jag har redan en handfull vänner. Ser fram emot att ha bättre koll på släkt och vänner. Kanske också ökat umgänge IRL.
