Flämt
Det är torsdag och jag sitter åter på ett tuffande tåg söderöver. Det var bara någon dag jag var hemma och hämtade andan. Och så mycket andhämtning var det inte. Snarare blåjobb, både med uppdrag och med kontorsadministration (läs anbud, hemsidesarbete, biljettbeställningar och deltagarvärvning).
Jag hann med en sväng in under en röntgenapparat också. CT-röntgen tror jag det var. Jag skulle dricka en liter vanligt vatten en timme före röntgen. Klart att denna vätska ville ut. Just då. Trots att jag kissade både hemma innan jag for (jag bor bara 10 minuter från friskhuset i min stad där undersökningen gjordes) och då jag kom fram och strax innan undersökningen. Ändå kissade jag på mig rejält två gånger där under apparaten. Tänk, inte en droppe kom på britsen. De däringa inkontinensskydden är fenomenala på att samla upp. Helt fantastiskt. I övrigt var det en stunds vila att ligga där och måsta ta det lugnt.
Min nästa undersökande operation är senarelagd en dag, till skärtorsdag. Det blir ett definitivt avstamp inför den närmsta framtiden. Nu är jag väl undersökt med det där kissprovet för att se om jag har en låg tuberkulosinfektion i kroppen, två röntgenundersökningar av vilken den ena också synade mina lungor och på detta en titt i blåsan snart. Än vet jag inte svar på dessa undersökningar. De ligger till grund för beslutet om vad min urolog PL ska göra med mig. Troligen vågar han lämna mig obehandlad. Om inte…? Ja, det där gamla vanliga förbehållet…
Jag tänker lite mer på detta nu när operationen närmar sig. Och nu känner jag ju igen förloppet. Undran kulminerar strax före beskedet kommer. Men undran tar inte så stor plats i min tillvaro. I alla fall inte min medvetna tillvaro. Jag fyller upp med intensivt arbete. Däremot tror jag att undran bidrar till en grundstress som bl a tar sig uttryck att jag tappat bort min almanacka två gånger (stön) på kort tid och nu sist glömde jag MC-kortet och SJ årskort hemma. Jag får snacka mig fram. Men jag tycker inte jag skulle behöva ha de här extra stressmomenten nu. Det räcker så gott som det är.
Jag åkte till kungliga huvudstaden igår och tuffar nu vidare till drottningstaden på landets västra kust. Ska träffa en nätverksgrupp av kollegor på en folkhögskola strax norr om drottningstaden. Kanske blir det någon dags andhämtning?
På lördag-söndag ger jag mig iväg hem via äldste sonen OL med fru CLH i värmlandsskogarnas huvudstad.
