Kontext

Jag är trögstartad. Känner mig som en nedkyld bil som inte vill starta alls. Satt en stund igår kväll med mina studier i CSR och kände hur hela mitt medvetenhetssystem liksom låste sig. Bäst funkade det med att skapa en tidsgräns inför middagen. En halvtimme och sen börjar matlagningen. Då blev det nått gjort. Det var som att dra ur handbromsen.

Nu på morgonen har vi Skypat mellan oss i Peking (10 grader kallt och 40 cm snö, det kallaste och mesta av snö på 40 år fick vi veta), London och K-staden där jag är just nu. Vi var alla trögstartade, men det gick liksom att komma igång. Faktiskt. I eftermiddag reser jag hemöver och då har jag lite att syssla med på tåget.

Hej och hå. Därmed är vardagen igångsparkad. Vi har Skype-möte i morgon bitti igen.