Kontext

Kollade nyss på LTU om mina två individuella eftersläntande kursuppgifter i CSR behandlats. (Kursen heter CSR och handlar om företags samhällsansvar.) Jag lämnade in dem i söndags,så jag hade inte förväntat mig att de skulle vara lästa.

Jorå. De var lästa och avbockade med godkänt. I kommentarerna märker jag att läraren och jag är rörande överens, så det var idel medhåll eller helt enkelt inga kommentarer alls. Det innebär att jag har godkänt på alla 9 uppgifterna och borde alltså ha mina 7,5 p som i en liten ask.

Det känns faktiskt himla skönt att ha gjort mig klar och kanske också att vi var så överens. I min grupp har jag känt mig lite eljest och verkligen jobbat på att tillföra mitt perspektiv på ett begripligt sätt. Jag har dragit ett lite tungt lass, kan jag tycka. Inte i mängden arbetstid utan i förhållningssätt. Jag har värnat om ett humanistiskt paradigm inför två personer från ett mer maskinellt tekniskt paradigm. De har verkligen inte köpt mina inlägg rakt av. Men heller inte förkastat. De har lyssnat med sträva öron.

På det hela taget börjar jag att känna mer arbetsglädje. Den har lyst med sin frånvaro en tid, vilket oroat mig. Jag är ju så beroende av att känna glöden i mig själv. Jag otrivs med att vara loj, less och trött. Det är inte riktigt min stil. Nåväl. Just nu känner jag simpel glädje över att vara helt klar med en liten universitetskurs. Yesss!