Lugnande besked
Min urolog har en rent magiskt lugnande inverkan på mig. Nyss ringde hon och pratade om röntgenbilderna och förberedelser inför kontrollen i augusti. På den CT (datortomografi) som gjordes 2007 fanns inte den del av levern med som vi nu kikar närmare på. 2009 fanns alltså ett nånting på leverns övre högra sida, en förkalkning, som på årets bild från juli 2010 har blivit lite större. Den sitter på en plats som alltså inte har koppling till var jag haft ont. Pu.
Hon lurar på om det kan vara en echinokock. På svenska ett maskbo. !!! Det är nåt man kan få då man bott och rest i Kenya, vilket jag har, eller om man mumsat blåbär i nordsvenska skogar, vilket jag också har. I alla fall kan man få i sig ett maskägg, som kommer från en räv eller dylikt, och ägget utvecklar en mask som kapslar in sig nånstans i kroppen. I levern t ex. Masken kan leva eller vara död. Det kan vara en sån sak jag har. Himmel, va mycke jag får lära mig. Inför undersökningen måndag 9 augusti ska jag ha genomgått ett kontrastultraljud och tagit ytterligare några blodprover. Om jag fattade det hela rätt så är dessa undersökningar kopplade till maskbot.
För övrigt så ser mina inre organ fina ut. Det syns inte ett minsta lilla nånting som kan orsaka de känningar jag haft. Det gillar jag att höra. Det lugnar mig. Och det där maskbot, det oroar mig inte heller. Kan inte förklara varför, men, ja, I couldn´t care less.
Ler åt tanken på min kompis MA som tycker jag kommer med så häftiga grejer hela tiden. Kunde jag inte sansa mig och ha nåt mer normalt? Och, nåja, förkalkningen är inte artbestämd än. Detta med maskbo är min urologs kvalificerade funderingar.
