Kontext

Summa summarum. Jag har ett antal nätter vaknat av dov värk i rygg-buk på vänster sida. De har varat i någon timme och jag har kunnat somna ifrån det onda.

Natt 1 - Ont. Oj då, ryggskott på gång?
Natt 2 - En vanlig natt med god sömn.
Natt 3 - Ont. Nej, det här är inte ryggskott. Tro vad det är?
Natt 4 - Ont. Nej, men... nu igen. Så här ska jag ju inte ha det. Bäst att ringa friskvården.
Natt 5 (= i natt) - Rejält ont i åtminstone tre timslånga vändor. Ingen tvekan om att jag ska undersökas ordentligt. Vad är det här för nåt?

Jag tog kontakt med friskvården igår, fredag, så fort jag över huvud taget insåg att nåt kanske inte är som det ska.  Ingen tid av egen förnekelse. Jag fick komma samma dag. Blodprover togs redan då och nu ser det ut som att jag ska CT röntgas på måndag.  Snabbare än så går inte att begära.

Jag har alltså sett till att bli undersökt snabbt. Jag har kommunicerat min situation med min urolog KÅ och med barnen. Noterar också att värken inte försvinner när jag satt ord på den. Inte ens till friskvården. Nu kan jag inte göra något mer. Ingenting.

Vad gör jag nu? Kryper ur mitt eget skinn? Undrar hur kommande natt blir? Är allt annat än cool och oberörd. Pjåskig? Ja, jag hoppas verkligen det.

Vad gör jag nu för att distrahera mig själv? Dagens sommarpratare, kanske? Och dammsugning. Och accepterar att det är väntan som gäller. En väntan där jag är både rastlös och lugn.