Kontext

Nu i veckan hälsade jag på min tidigare utbildningshandledare i staden Ö närmare grannlandet i väster. Kärt återseende. Jag var i staden i jobbärenden och passade liksom på att få mig ett stärkande samtal. Vi landade i gamla kända teman och jag stönade över att inte ha kommit längre trots alla dessa år av samtalsstöd. Somnade som klubbad på tåget och bussen hem.

Och se. Jag tycker jag blivit lite hjälpt. Jag har blivit mindre självkritisk, mindre rädd för att bli bortvald usel konsult och mera unnande i min hållning.