Egenföretagarsyndrom
Igår vid 16-tiden började jag lägga samman diverse information till en ny helhet.
Under närmsta dagarna har jag sökt diverse personer. Min bokförare skulle inte vara inne och ta emot mina papper förrän på måndag. En person jag ville intervjua i Drottningstaden var hemma och skulle inte vara tillbaka förrän på måndag. Hade flera sådana hintar. Men jag villades bort av diverse vanliga ssamtal. T ex ringde enhetschefen om anställningen (förra bloggen) och jag kunde intervjua en annan person utan att ana vad som var i görningen.
Så ringde jag ytterligare ett intervjuoffer. Han kunde prata i tre minuter och sen skulle han ta bussen. Då frågade jag om jag missat nåt som alla andra vet. Det hade jag.
NU VET JAG. Det är ju Kristi Flygare och helgdag idag och klämdag i morgon. Med denna information ändrades min värld. Eller världsbild. Jag är "ledig" i flera dagar. I alla fall kan jag inte nå folk som jag tänkt.
Shit. Wow. Beroende på hur man ser saken. Jag kallar detta för egenföretagarsyndrom. Ska jag skratta eller gråta?
Under närmsta dagarna har jag sökt diverse personer. Min bokförare skulle inte vara inne och ta emot mina papper förrän på måndag. En person jag ville intervjua i Drottningstaden var hemma och skulle inte vara tillbaka förrän på måndag. Hade flera sådana hintar. Men jag villades bort av diverse vanliga ssamtal. T ex ringde enhetschefen om anställningen (förra bloggen) och jag kunde intervjua en annan person utan att ana vad som var i görningen.
Så ringde jag ytterligare ett intervjuoffer. Han kunde prata i tre minuter och sen skulle han ta bussen. Då frågade jag om jag missat nåt som alla andra vet. Det hade jag.
NU VET JAG. Det är ju Kristi Flygare och helgdag idag och klämdag i morgon. Med denna information ändrades min värld. Eller världsbild. Jag är "ledig" i flera dagar. I alla fall kan jag inte nå folk som jag tänkt.
Shit. Wow. Beroende på hur man ser saken. Jag kallar detta för egenföretagarsyndrom. Ska jag skratta eller gråta?
Kommentarer
Trackback
