Kontext

Ja, då är vardan här hemma ett faktum. Mellan bilturer och diverse jobbsamtal med olika personer inser jag att min hemresa i lördags inte bara var en smått hysterisk hemresa med diverse olika äventyrligheter. Jag har faktiskt glaskroppsavlossning. Det står så i rubriken på det papper jag fick med mig från akuten. Inser alltmer att det inte är vilken bonnaförkylning som helst. Däremot, och det fattade jag nog redan när undersökningen pågick, så har inte näthinnan skadats. Men låååångsamt börjar jag fatta att glaskroppsavlossning inte är att leka med. Man ska ha koll på näthinnehål och näthinneavlossning. Ja hej och hå.

En kompis sa till mig idag - Kan  du inte ha bara alldeles vanliga åkommor? Det är såna rejäla grejer du kommer med hela tiden. Jag håller med henne. Jag skulle hjärtans gärna ha en bonnaförkylning i stället. Men den lyser med sin frånvaro. Jag får nog så lov att ta livet så som det bjuds mig. Och det innebär att jag just nu har skräp på sikten och det syns med all önskvärd tydlighet mot en ljus dataskärm. Riktigt enerverande. Men man lär ju ska vänja sig. Så jag gläder mig istället åt att det gick så bra som det gjorde.