Om språk och hälsa
Fascineras av en tankegång som en konsultkollega reflekterade över igår under lunchen i Drottningstaden.
Det vi har ord för finns, det vi inte har ord för finns inte. Perceptionen och språket har avgörandde inverkan på vår verklighetsuppfattning. Karikatyren av kvinnor har nyanserade ord för nyanserade känslor. Karikatyren av män har det inte, det finns arg, glad och kåt. Punkt. Alltså finns inte alla könslomässiga mellanlägen.
Kvinnor kan alltså nyanserat beskriva ångest, oro, ängslan, förvirring etc. Om det nu är så att vi får mer av det vi intresserar oss för, (vilket är den teori som ligger bakom värdesättande styrkebaserad verksamhetsutveckling, AI - Appreciative Inquiry) så skulle det innebära att språkrikedomen om känslomässiga problemområden innebär att vi får mer av just känslomässiga problemområden. Kan det vara en av orsakerna till att kvinnor faktiskt är sjukare än män vad gäller psykisk ohälsa? Naturligtvis finns också systemförklaringar. Men, är det inte en intressant fundering?
Att jobba med folkhälsa och egen hälsa handlar om att nyansera språket för hälsotillstånd.
