Kontext

Jag har inte skrivit om senaste TV-vändan. Saken är den att TVn slutade funka i fredags när jag ville se på Så ska det låta. Den får ingen signal igen. Jag blev supportad av min WF-kompis samma kväll, men vi lyckades inte med gemensamma krafter.

Ikväll ska det ske. Telia-supporten nästa. Jag sitter i kö med beräknad kötid 36 minuter och jag har könummer 34. Jag kan ju förstås ringa Telia Premium-support för en summa av X kr i minuten med ett takpris av Y kronor. - Far åt helvete, tänker jag.

Det finns en orsak till det där med

- Nu djävlar och

- Far åt helvete.

Jag har liksom en ilsken energi redan innan jag kommit fram till Telia.

Här kommer förklaringen i all korthet. Jag var på gyn-undersökning idag för att om möjligt utesluta att mina besvär handlar om att blåscancern kommit tillbaka. På den punkten var gynekologen Björn tydlig. Det finns inget som tyder på det. Och det var väl bara jätteskönt.

Men. För det finns ett djävla men. Mina besvär tyder snarare på möjlig (trolig?) livmodercancer. Han såg en klump på 2,5 cm i diameter på ultraljudet och tog prover. Han var professionellt  tydlig med allvaret och att han vill träffa mig snart igen, då svaren kommit och resonera om nästa steg. Ja, å så kan det bli så att jag får en störtblödning när som helst och då ska jag söka akut hjälp.

- Fan.

Jag gör mig beredd för ännu ett krig.  Har jag vunnit ett tidigare så ska det säkert gå bra med det här också. Och det är lika bra att passa på att ta Telia i hornen och bli hjälpt med TVn. Krig som krig, menar jag. Fan ta dom och alla förbannade djävlars djävlar. Här ska i alla fall TVn fås att funka.

Plats 20 i turordningen.

….

Efter några ilskna evigheter plats 15

….

10

7

5

2

2

2

2

2

- Ditt samtal kopplas nu fram.

Felet var snabbt avhjälpt. Inställningen på TV.n hade hoppat ur läge, stod på kabel istället för HDMI1. Klickade för rätt ruta och så funkade det.

Så nu sitter jag med adrenalinpåslag och har vunnit ett krig utan att ens ha börjat fightas.